Iris Erlingsdottir

Sitter och lyssnar på julmusik via nätet och stämningen är på topp.

Jag har tågbiljett i min hand, till Köpenhamn på fredag.
Ska ha en myshelg med min svägerska, då bror är bortrest.
Miljöombytet är nödvändigt och jag skattar mig lycklig att kunna göra sådana resor nu när ekonomin inte är så där på topp !!! Känns väldigt lyxigt att unna sig en tågbiljett :)))
Hon förbereder en överraskning till mig !!!! anledningen är okänd !! inte fyller jag år och inte firar jag något speciellt heller....hmm. Men spännande ska det bli att se vad hon har hittat på :))
och så ska jag bara njuta av sällskapet.

Så här brukar vi se ut när vi träffas <3



Är i övrigt lugn och harmonisk. Skallen är mer skärpt än nånsin (höll jag på att säga) !! Det var i alla fall väldigt länge sen jag kunde påstå detta ;)

Hoppas ni har det lika härligt där ni sitter :)

<3

Måndagkväll betyder lycka...
Då är det kör och nu inför julen är extra roligt.
3 stämmig damkör sjunger dom vackra tonerna till Jul, jul strålande jul :)
Vi har ju sjungit sedan början på oktober men det är nu det klingar extra VACKERT :)

Jag vet inte hur det är möjligt, men körverksamheten ska läggas ned efter denna julen. Den har varit verksam sedan 80 talet och nu var det alltså dags att lägga ned. Körledaren ska "pensionera" sig och dom övriga var inte alls pigga på att skaffa en ersättare utan....sätter ett kryss......og här står jag och måste börja om från början EN GÅNG TILL !!!!
Jag blir ju inte ens förvånad. Detta hör ju bara till min vanliga tur nu för tiden.

Nåväl, jag myser så länge det varar.
Får väl se om jag tar och söker upp en ny kör efter julen.
(sannolikheten är stor eftersom jag är klart beroende :))

<3

Jajamänsan :)

Det gick ju bara hur bra som helst.
Plånboken blöder i och för sig, men jag överlevde :)

Och så hade jag världens bästa sällskap <3
Vi hade en riktigt härlig mor/son dag vilket kommer
att göras om flera gånger :)

Tjoohooooo :)))

Nu är högtid att utmana skräckfaktorn som sagt.
Jultider är shoppingens tid.
Shopping är absolut det värsta jag vet och är något jag helt klart undviker, av hälsoskäl !!

Har ingen aning om varför det har blivit så. Möjligtvis för att man slöser bort slantar man egentligen inte har.
Eller så beror det på att jag VET att jag köper massa saker jag egentligen kan leva utan.
Att stå där i affären och välja mellan 2 sorters ting är i princip omöjlig för mig. Går för det mesta ut från affären utan varken det ena eller det andra.
Kan det vara nån konsekvens av min "sjukdom" eller är det ålderstecken (en del av mitt "nya" jag) ?
Ähh, jag vet inte !! Icke trivsamt är det i alla fall !!

I dag står på schemat att åka med Oliver till Gekås i Ullared.
Jag gruvar mig redan och försöker att orientera mig genom den skräckfaktor jag ska genomlida där.
Och hur muycket folk ska inte vara där idag, en helgdag efter löning. Tsss
Lär bli mycket "fokusera på andningen" på plats.

Var på Gekås i somras med mitt främmande och jag svär, det gick knappt att gå där.

Ojojoj,
May the force be with me today :)

<3

och RESPEKT för dom som slår näven i bordet och SÄGER UPP SIG från sitt jobb när dom har insett att botten är nådd.
Nu är det andra gången en kändis till mig vågar ta det steget :)

FYYY FAAAN vad jag grämer mig över att inte jag lyckades med denna bedrift utan trotsade alla signaler och kraschade in i vägg jä**ln.
Jaja, gjort är gjort och man får väl vara lycklig över erfarenheten.

Sen har jag fått skämmas idag över mina uttalanden. Har önskat vid något tillfälle att jag kunde väl ha fått cancer istället. Men jag försöka lära mig att knipa igen truten och prova och föreställa mig hur det är att vara i den situationen. En arb.kompis går igenom en sån situation med närstående och jag skulle nog inte vilja i hennes skor, kan jag lugnt påstå.

Nä, nu ska jag skärpa till mig och lära mig att uppskatta det jag har...

...Men HATTEN AV ändå för hjältar :)

<3

...av nya brister !!!

Jaha, då var det dags att inse dom nya bristerna.
Lagomt roligt, men det är väl bra att man kommer till insikt kanske :)

Formodligen har dessa brister funnits i alla tider, jag har bara inte vetat om dom,
eller ska jag säga att jag har inte haft lust att kännas vid dom !!! perfekt som man är ;)
pfff.....

Men, men jag har i alla fall blivit jättebra på att acceptera saker och ting runt omkring mig, även alla
möjliga och omöjliga omständigheter, och det måste ju räknas som en EGENSKAP ;) så jag fortsätter att hävda att
"inget är så jävligt att det inte bär något gott med sig" :)

...så jag säger bara till mig själv.....YOU GO GIRL.....med eller utan brister och egenskaper :)
tjohooo

<3

Herre min Gud i den fantastiska himmelen vad jag är ut ur denna världen less på att söka arbete.

Med tanke på mitt förvirrade tillstånd har det blivit j**ligt krångligt att söka jobb.
Det var ju rätt enkelt ett tag, när man i princip inte behövde göra annat en klicka på "ansök" på AMS hemsida, men nu är ju den metoden UR TIDEN och man måste ansöka på företagets hemsida.
Detta innebär att så fort man hittar ett intressant jobb får man sitta en halvtimme och registrera sitt "CV" VARJE GÅNG !!!!!!
Hur ....#€%&&/.... hårt ska man måste anstränga sig egentligen för att sedan få svaret:

Hjärtligt tack för din ansökan till rubricerad 
befattning som Du har sökt tillsammans med 
180 andra sökanden. 
Tyvärr kan vi inte erbjuda dig anställning....."

Ojjjojojoj detta är ju inte alls bra för min B människa. Eller är det A människan i mig som tar stryk ??

Jag är såååå helt bergsäker på att jag kommer ALDRIG NÅGONSIN att få ett jobb på egen hand.
Känner redan nu när jag sitter och skriver alla mina j**la CV´n att dom som tar emot den genomskådar min attityd vilken är i pricip:

"Ge mig jobbet, era korkade idioter annars JÄVLAR"

hahhaha tänk om man faktiskt fick skriva så, och FÅ jobbet som "tack för din ansökan" :)
ÅHHHH jag tror jag kräks snart......

...men jag är INTE UPPRÖRD :)))))

<3

Det finns inte mycket som upprör nu för tiden.
Har nyss fått ett samtal från FK som talar om att dom "snuvar" mig på mina slantar och tror ni jag bryr mig ?
Nähh, jag blir inte ens berörd !!! Tackar bara för informationen !!
Det finns i princip ingenting som upprör mig nu för tiden !!

Det är en het diskution på gång angående A och B människor.
B folket har fått nog av A folkets förtryck och slår nu näven i bordet.
Har hört vid några tillfällen att JAG skulle vara en A människa. Inte för att jag riktigt förstått innebörden till 100% men nu har jag det om inte annat.
Jag kan med ro säga att jag INTE ingår i den typen utav folk längre utan har gått till den andra sidan.
Nu vill jag bara sova, må gott, vara kravlös, ta dagen som den kommer, komma till jobbet när jag känner för det, vara utvilad m.m m.m
Egentligen borde jag ställa mig upp och försvara A folkets perspektiv men nähh...

Inte första gången jag förvandlas till "tvärtom", det har ju varit en röd tråd genom hela mitt liv tror jag.
Jag är dock rätt glad för att få uppleva B folkets sida och kommer förmodligen att hålla mig på den, ett tag till :)

Jag kommer naturligtvis inte att delta i B folkets protester, utan bara gliiiiiiiider, vilket verkar har blivit min nya grej.

Peace and Love <3

....på andras framgångar, och det är härligt :)
....och vad skönt det är att vara kravlös.

Känner ett lugn inom mig när jag upptäcker att jag släppt ambitionerna och att jobb ÄR INTE prioriet nr 1 här i livet.
Åh, vad jag har varit dum eller ska jag säga Åh, vad jag gillar att jag har mognat lite och insett att livet har mer att bjuda på en jobb och ambitioner.

Det har blivit ett nöje att ta alla möjliga sorters prover på facebook om vad man är för någon och det är oftast hysteriskt skrattretande att se svaren man får.
Sen finns det andra seriösa sajter där man kan svara på frågor om ens beteende vilket får en att tänka i andra banor.
...och visst har det klarnat en hel del :)

Anyway.....
Jag fokuserar på andras glädje ett tag till och sopar mitt havererade arbetsliv under mattan till vidare ;)

<3

....Ahhh nu har jag kommit på en ny affärsidé !!

Ska tillverka T-shirtar där det står på framsidan:
TACK MIN KÄRA ARBETSGIVARE..

..och på baksidan:
för erfarenheten att GÅ IN I VÄGGEN.

Måste bli en storsäljare och var och varannan skulle förmodligen bära en sådan tröja !!!!

Visst har jag förstått det rätt att detta begrepp hör till folk med arbetsrelaterad depression !! rätta mig gärna om jag har fel !!!

När jag ska sluta vara bitter kan jag inte riktigt svara på.
Eller jo, kanske när jag har hittat en ny arbetsgivare som inte har upptäckt att man kan skänka denna finfina erfarenhet till folk, utan fortsätter på "the old school" linjen, att uppskatta arbetarnas insats och ser till att dom utvecklas för bästa resultat. Snart är ju alla 40talisterna pensionerade vilket innebär att hoppet om att hitta en "old school" arbetsgivare snart är förbi.

Nåväl...
Jag ska ju bli min egen arbetsgivare en vacker dag. Det måste bara bli så !!
Stackar satar som blir anställda av mig som är 70talist. Fyy faaan.

Nä, det här går ju inte.
Vi kan ju inte alla vara egna företagare.
Det kommer alltid att finnas stora organisationer som inte vet vad en värdegrund är för nånting. Resultatet på excel-pappret är det som räknas, inte det som står i Word-dokumentet.

Gratulerar mina barn som börjar sitt arbetsliv i den närmaste framtiden och ska kanske bara se fram emot när dom får den fantastiska erfarenheten att GÅ IN I VÄGGEN. Då kan jag ju säga: Välkommen i klubben ..

Undrar om "Psyk-doktor" blir ett bristyrke inom kort !!

Ta hand om er <3

Ännu en STJÄRNA byter siffra idag.

Idag är det Samuels tur att fylla år, hela 19 år.
..och inte känner jag mig ett dugg yngre för det.

Apropå förra inlägget så var det inte mindre dramatiken när denna stjärna föddes. 2 månader för tidigt, är min grej, och mina killars grej. De lät sig inte bli väntade på :)
Men som sagt, trots att dom hade brått till världen, har dom varit friska och pigga båda två och även i Samuels fall, som var ju förstfödd, var vi hemma efter bara 3 veckor på sjukhuset :)

Samuel är inne i ett "flow" just nu som är bortom denna världen (kan en annan tycka som det går j**ligt ont för). Han har sett fram emot att komma ut i arbetslivet efter studenten i somras.
Han vandrade runt, till företag i Falkenberg, glad i hågen, med sitt CV och hoppades på ett napp men ack....näh så skulle det inte gå till !!!

Han träffade jobbcoach på AF i början på hösten. Denna jobbcoach, vid namn Fredrik Lööf, såg omgående att Samuel hade egenskaper som skulle tas till vara på. Af anordnar ungdomsprojekt som heter Karriär Halland vilket han sökte till och blev antagen. Detta projekt gör att de ungdomar som är med får lite extra "push".
Fredrik Lööf har inte legat på latsidan vad gäller att pusha Samuel. Han har sett till så att Samuel har fått medverkat i radio, jobbjakten i Hallands radion. Han ska medverka i en broschyr som skickas till företag och presenterar arbetssökande ungdomar. Han har sett till att Samuel har träffat en intresserad arbetsgivare som nu har bestämt att han ska ta sig an Samuel på praktik.
Alltså ska Samuel få praktisera på en Reklambyrå som har sitt säte i Stockholm. Inte nog med det, det kom upp på tapeten att han skulle få hänga med till Mallorca för att se hur en reklamfilm spelas in !!! Alltså, om inte det kallas flyt då vet inte jag vad flyt är :))))
Jag tycker Fredrik Lööf är värd ett STORT TACK för sin insats och får han det här med :))

Själv har jag påstått länge att det är helt avgörande vilka människor man möter här i livet. Man är inte ensam stark, utan det är omgivningen som gör en stark.

Grattis min älskade Samuel till dina 19 år och dina framgångar, och bara Grattis till att vara DU :)

<3

Min älskade lilla bäbis fyller 16 år idag.

Herregud vad tiden går fort och jag känner hur ångesten bara sköljs över mig.
Jag har hamnat i ett skede i livet där utvecklingen har stannat upp och går egentligen åt nåt håll som inte är bekant !!

Kan inte låta bli att tänka tillbaka till den 18 november 1994,
Då blev det dramatiskt på BB i Östersund.
2 månader för tidigt och efter en kraftig blödning, var kejsarsnittet planerat. Kl 08:00 blev jag lokalbedövad. Pierre var på plats och höll min hand. Hann hade med sig kameran men det blev inga bilder tagna utav honom utan en sjuksköterskan erbjöd sig i stället att ta några kort under snittet. Allt gick som planerat under operationen och Oliver såg dagsljuset 09:04.
Men... sen var det tyst !!
Plötsligt blev det rörigt runt omkring mig. Jag fick titta på Oliver i en 100 dels sekund och sen försvann dom med han in i ett rum intill.
Hans hjärta slog inte !!!!!
Jag var helt ovetandes om läget eftersom jag låg ju kvar på operationsbordet för att sys igen. Pierre var försvunnen också men det gjorde att jag var helt lugn. Han var ju med Oliver, hade jag helt klart för mig.
I rummet intill var det ett läkarteam på 5 personer som jobbade med att få igång hans hjärta. Dom körde hjärtmassage på den lilla kroppen som var 43 cm och vägde 1918 gr. Pierre tittade på helt förskräckt. Deras stora klumpiga händer på den lilla kroppen!.
En sjuksköterska berättade för mig, där jag låg, att det hade blivit komplikationer men att jag inte skulle vara orolig och att Pierre var där med Oliver.
Jag fortsatte att vara lugn...

Det tog ungefär 1 minut att få Olivers hjärta att börja slå (evigheternas 1 minut enligt Pierre). Hans lilla ansikte blev avskärmat med syrmask och han blev flyttad till prematuren där han fick genomgå en operation för nutritionssond. Hela han var kopplad med olika sladdar till olika apparater.

Jag fick ligga kvar på uppvaket i ca 2 timmar och hade ingen aning om nånting.

Tänka sig....att 1 minut kan kännas som evighet

Tanken att det hade kunnat gått illa smyger sig på nån gång, väldigt sällan, men jag har aldrig förmåga att tänka så långt och det behöver jag inte heller.

Nu har det gått 8.409.600 minuter sen detta hände :))
Oliver låg i kuvös i 2 dygn, vattenmadrass 3 dygn och sen klarade han sig fint på egen hand, både med andning och kroppsvärme :) och vi fick åka hem från sjukhuset efter bara 3 veckor :)
Han är frisk och kry och alert och helt fantasiskt.

Tack gode gud för att du finns <3 <3
Å GRATTIS :)))

Åhhh stackars barn :))

Samuel var ju på Radiointervju igår, i jobbjakten på Hallandsradion. Det var ju en fantastisk erfarenhet tycke han och lilla mamma är ju hur stolt som helst över hans framgångar förstås :)

Vi föräldarna satt vid köksbordet och lyssnade entusiastiska, slängde blickar på varandra, nöjda med vad "vi" hade åstadkommit i rollen som föräldrar och bara njöt.
Programledarna frågade Samuel hur det kom sig att han bestämde sig för att flytta hit efter studenten och inte stanna kvar i Östersund och då svarar han:
– Egentligen hade jag väl planer på att stanna kvar i Östersund först, men man har inte mycket att sätta emot när mamma bestämmer.

HAHAHHAAHA jag blundade och tänkte (medan Pierre gapskrattade) Alltså, nu framstår jag som nån j***a diktator juuuu.
Stackars Samuel som bara gör som jag säger !!!!
Nu råkar jag tycka att han säger emot mig HELA TIDEN. Vi har faktiskt riktigt ordentliga diskutioner ibland ;)

Nåväl, nu får jag väl försöka att bearbeta mig själv efter denna PIK !!!! hahahaha

lev väl !
<3 Iris E

Har drabbats av ett något jobbigt faktum !!!
Mitt närminne sviker mig !!!!
Inte så himla kul när man till och med vet om det !!
Hur är det möjligt ?

Måndagar är mina favvodagar, för då är det kör :)
Det händer sällan att jag uteblir från en sån övning.
Gör jag det finns det en rejält giltig anledning ;)
Igår brast mitt minne och jag satt hemma i godan ro.
Tror ni jag blev hysterisk när jag kom på det, när det var 10 min kvar av övningen, att det var MÅNDAG !!!!

Jag jobbar också nu för tiden, i butik.
Det har hänt flera gånger att kunder frågar mig vart saker finns och även om jag just kom ifrån den avdelningen måste jag stanna upp och bläddra igenom mitt minne för att lokalisera den efterfrågade artikeln. Jag ser mest ut som en fågelholk medans jag tänker. hahaha Undrar vad folk tror ???? :)))))
...och undrar hur bra jag är för affärerna....hahaha :)

Jag som tycker jag är hemskt duktig att hålla knoppen i form med korsord och sudoku och alla möjliga knep & knåp men tjiii...där fick jag.

Nä, nu är det väl OMEGA 3 som gäller :)
Det sägs att det ska vara bra för skallen.

Om du har några tips om vad som är bra för minnet, så kommentera gärna.

Kom ihåg mig ;)
<3 Iris

Måste ju bara varna er mina vänner....

Enligt min make så kommer jag att bli milljonär på min blogg. hahah
Jag skrattar ju hysteriskt men vet att det finns folk som faktiskt tjänar pengar på att blogga.
Om detta ska bli min försörjning då måste ju livet ha ett syfte :))

Tanken med denna blogg var/är att tillfredställa mitt skrivarbehov.
Jag har en "tendens" att tänka för mycket och analysera sönder saker,
så om jag får mina tankar på "papper" ser dom lite annorlunda ut (på gott och ont) ;)
Att jag valde en blogg att skriva ner mina tankar på ...ja, det blev enklast eftersom jag gärna sitter framför datorn :)
(och så slipper mina vänner bli terroriserade utav mig)

Så, vad säger men ?
Kom igen nu folket och läs min blogg så jag kan bli milljonär nångång ;)

Hoppas jag nån dag har nåt vettigt att blogga om det är nog kanske förutsättning om man ska "bli nåt" ;)

puss & kram
<3 Iris

Ja, så var det då dags att analysera sig själv igen.
Hade ju lovat mig själv att sluta med dom dumheterna men ack så bra det gick då !!

Ett mail jag fick alldeles nyss satte igång tankeverket.
Min vän berättade för mig att dennes framtid på sitt arbete låg i farozonen av ett skäl (onämt här, men naturligtvis helt orimligt skäl)

Nu är det så att jag jobbade kort tid på samma arbetsplats och trots att jag egentligen inte var anställd, utan arbetstränade, fick jag rent ut sagt SPARKEN.
Om ni frågar mig så var ju ägaren från ett annat solsystem.
Om jag säger Hitler, vad säger ni då ??
Anyway......det var en helt ny erfarenhet att få sparken och faktiskt inte så farligt som jag trodde.
Jag kan ju inte hjälpa att arbetsgivare inte vet vad som är bra för deras verksamhet !!!! ;)

Vad gäller titeln på detta inlägg, alltså "uppfostran" så var min mors reaktion på det inträffade märkvärdigt intressant.
Hennes första reaktion var: Vad fan är det med Iris !!! kan hon inte bara vara tyst och göra som hon blir tillsagd !!!
hahahaha låter ju hårt men detta bekräftade för mig att jag är programerad att vara på ett sätt, men det är inte MITT sätt. 10-20-30-40 år gammal, spelar ingen roll när det gäller föräldrana att tycka.
Jag fick ju, till slut, förklara med egna ord för mor vad som hade hänt och då blev ju reaktionen helt annan.
Att få "sparken" är fullständigt förbjudet ord. Det har aldrig hänt bland mina närmaste och är förstås inget som dom gärna vill kännas vid.
Jag kan tala om att jag är en bättre människa efter denna erfarenhet. Detta blev en styrkespark och enormt viktig för min "komma igen" process :)

Nu ska jag ha min mor som förebild och göra precis.....som hon inte skulle göra.
Alltså, ha det sagt, det jag vill ha sagt :)

Så....få gärna "sparken" nån gång i livet ;) det är ju uppfriskande....
<3 Iris

...vilken klockren film.

Isabell är alltså arbetssökande skådespelerska och en något desperat sådan!
Jag kunde lätt känna igen mig själv och hennes situation.

Själv är jag arbetssökande och har varit ett tag nu. Det är ju en heltidssyssla bara det !!
Man blir ju lite av en skådespelare under tiden !!
Hur ska jag bete mig nu för att sälja ut mig till arbetsgivaren  ?
Vad ska jag hitta på att ljuga om ?
Vilken "kostym" kan tänkas vara passande för denna arbetsgivare ?

Denna process är ju egentligen helt vidrig.
Inte nog med att man söker alla tänkbara lämpliga jobb som annonseras, utan man skickar även intresseanmälan till företag med bifogat CV (inklusive personligt brev) och sen får man aldrig veta om detta ens är mottagit eller om dom klickar "delete" omgående.
Ibland får jag känsla av att man håller på med "utvik" vid arbetssök, "här har du mig, gör vad du vill, jag gör allt du önskar, fast det kostar pengar"

När ska den dagen komma att arbetsgivare skickar mail till mig och bönar och ber att jag ska arbeta hos dom :)
Hahaha, åhhhh det är ju så roligt att inbilla sig att man är något.
Nåt år på Komvux och man tror att man ska kunna säga "Ja, jag är utbildad" hahahahaa jag tror jag dör i skratt.

Det är tur ändå att det finns ett folkslag som tror på människovärdet.
Med eller utan utbildning....
Min son ingår i ett ungdomsprojekt på AF där några jobbcoacher hjälper dom unga att komma ut i arbetslivet. Han kom hem en dag och läxade upp mig och frågade "vad är det du har gått och intalat mig" !!!!!!

Som förälder (och en outbildad sådan) har man försökt påpeka, för sina barn, vikten av att utbilda sig. Det tolkas naturligtvis av en ungdom som "du är värdelös utan utbildning".
Men dum som man är, fokuserar man på det negativa...
Han förstod efter föreläsningen han varit på, att han inte alls är värdelös! att hans IG i matte inte gör han till sämre människa eller förhindrar honom att uppnå sina mål och förverkliga sina drömmar och och och......
Så han fick ett återvunnit självförtroende och till och med jag kunde slita av mig negativiteten och faktiskt hålla med.

Tummen upp för barn som inspirerar sina föräldrar :)
<3 Iris E

Jaha, inte blev det riktigt som jag hade tänkt mig med bloggandet !!!
Både dator och internet har varit en bristvara..
men, men, försök fortsätter...

Jag har ju ett uppenbart behov av att skriva :)
Just nu funderar jag över om det är vettigt att blogga !
Vem ska läsa denna blogg !
Vill jag att folk ska läsa min blogg ?
Har jag någonting att tillföra andra med min blogg ?

Jag läser ju knappt bloggar själv, just nu i alla fall.
Möjligtvis dom, som jag tycker är intressanta just för tillfället.

Nåväl...
Eftersom jag har gått igenom "sjukdom" finnst det en hel hög med frågetecken som jag skulle vilja få svar på och då kanske det finns personer där ute som har upplevt liknande erfarenheter så det kanske är värt att göra ett försök och se vad som händer.

Utbrändhet/Utmattningssyndrom:
http://web4health.info/sv/answers/bipolar-burned-out.htm

Detta var ju intressant att läsa.
På något sätt bli jag nästan förbannad över att jag har drabbats av detta syndrom !!
Jag hade hellre godtagit ett cancerbesked !! ursäkta mig..
Anledningen är den att jag inbillar mig att någon (jag eller ngn annan) BESTÄMMER att jag ska bli utmattad och drabbas av "psykisk sjukdom".
Cancerbesked däremot är något man inte kan styra över eller påverka.

Jag kan uttrycka mig på detta vis just nu eftersom jag har gått i terapi (KBT)
Det är inte omöjligt att jag har återhämtat mig, från min "sjukdom" snabbare än vissa men....jag vet ju inte !!!
Det beror ju liksom på vem som bestämmer hur sjuk jag är !!!

Detta är alltså min fundering denna dagen: "Sjukdomars" vara eller icke vara

Ha en underbar dag
<3 Iris E